Follow this blog with bloglovin

23 jan. 2014

Handens fem fingrar

Det här med att sjunga har blivit mer och mer för mig, och jag är så glad för det. Att börja att sjunga i kören igen var nog ett utav dom bästa besluten jag har tagit på länge. När jag var en utav lucia kandidaterna så sjöng vi väldigt mycket och vi hade en otroligt duktig sång pedagog med oss. Hon lärde i alla fall mig väldigt mycket på så kort tid.. Det tackar jag för!

Nu står jag här och har fått sjungit på både bröllop och begravning, min nästa "utmaning" är till helgen då ska jag sjunga på dop. Den där känslan när man har tagit den sista tonen, den är underbar. När personerna man sjunger för är nöjda, ja den känslan är nog ännu underbarare. Att min röst kan framkalla både tårar och glädje, det är stort.  Jag har min kära mamma att tacka, för det är henne jag har fått min röst av!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar